Stadsdelsutveckling Begreppet stadsdel finns inte i lagtext utan regleras under benämningen kommundel. Att ordet stadsdel fortfarande används beror på att den gamla benämningen “Stad” fortfarande lever kvar. I dagligt tal är stadsdel ett geografiskt avgränsat område som kommunen har definierat. Enkelt uttryckt är det en del av staden/tätorten. Stadsdelar utvecklas i olika takt, exempelvis på …
Stad Benämningen stad är idag vag eftersom den gamla benämningen stad inte längre gäller. Idag finns riktlinjer för vad som är en tätort men inte vad som är en stad. Under medeltiden delade svenska kronan ut stadsprivilegier vilket innebar att en stad skapades. Privilegierna innebar att staden fick rättigheter till handel och näringsverksamhet. Genom kommunreformen …
Sovstad En tätort som till största delen består av bostäder brukar kallas för sovstad. Utomlands används termerna “bedroom community” och “bedroom suburb” för denna typ av städer. Uttrycket kommer ifrån att området inte har några eller väldigt få arbetsplatser och därför endast är en plats där människor sover. Sovstäder ligger vanligtvis i närheten av en …
Social livsmiljö Den sociala livsmiljön beskriver hur vår miljö fungerar utifrån sociala frågor som livssituation, offentlig och kommersiell service, kultur, religion, rekreation, segregation, genus, tillgänglighet, barn och äldre. Den sociala livsmiljön kan påverkas av flera omvärldsfaktorer och dessa faktorer brukar prövas i kommunens planprocesser för att säkerställa att den sociala livsmiljön inte påverkas negativt.
Segregation Segregationens mönster: Rumslig separering i samhället Segregation är en rumslig separering av människor i samhället. Uppdelningen kan ske på olika geografiska nivåer, och kan beröra stora stadsdelar såväl som en specifik grupp i ett bostadsområde. Tre typer av segregation brukar urskiljas; etnisk, socioekonomisk och demografisk. I vissa fall går det inte att skilja på …
Samhällsplanering som begrepp Samhällsplaneringen bygger på ämnet kulturgeografi till skillnad från stadsplaneringen som oftast kopplas samman med ämnet arkitektur. Samhällsplanering är övergripande och generell i sin inriktning och innehåller mycket samhällsvetenskaplig kunskap. Den tar ett helhetsgrepp om planeringen genom att samordna olika specialområden och identifiera problem och utmaningar. Målet med samhällsplaneringen kan sägas vara hållbar utveckling. För det krävs …
Småstadsgata Småstadsgatan är cirka 15 meter bred vilket rymmer ett körfält i vardera riktning samt gångbanor på båda sidorna. Småstadsgator är vanligt förekommande i våra svenska städer. Hastighetsbegränsningen är ofta 50 km/h men visionen enligt TRAST (”Trafik för en attraktiv stad”) är att minska den till 30 km/h. Det skulle innebära att man kunde minska …
Urbanitet En tätort är ett exempel på ett urbant område. Det är en plats där det finns en hög koncentration av människor. Urbanisering Urbanisering innebär att koncentrationen av befolkningen ökar. Det kan ske genom exempelvis inflyttning till städer, men det kan också bero på att nya städer byggs och att det sker en befolkningsökning. Urbaniseringen …
Tillgänglighet Tillgänglighet handlar inom samhällsplanering om att alla människor ska kunna ta del av det som samhället erbjuder. Detta kräver att hänsyn tas till individers olika funktionsförmåga såväl när det gäller att ta sig fram i den fysiska miljön, som att kunna ta del av information. Viktiga regelverk som styr tillgänglighetsaspekter inom samhällsplanering är PBL …
Stadsplanerare En stadsplanerare jobbar med stadsplanering och kan även vara stadsarkitekt.