Kognitiv förmåga Innefattar exempelvis minnet, orientering i tid och rum, problemlösning samt numerisk och språklig förmåga. Källa: Svensson 2008
Kontrastmarkering En kontrastmarkering kan skapas genom en färgmässig eller annan typ av visuell kontrast, så som avvikande material och skiftade nyanser och ljushet. Ett exempel på detta är att markera en trappas första och sista steg. Färgsystem i omgivningen och miljön bör vara logisk för att underlätta orientering. Kontrastmarkering bör användas vid olika hinder för …
Ledstråk Ett ledstråk består av ledytor som är tänka att visa vägen. Exempel på sådana ledytor är väggar, kanter, en mur, olika typer av gräsytor och planteringar samt betongplattor med avvikande struktur, som hjälper personen att följa vägen. Ett ledstråk bör även bestå av valytor och varningsytor, samt vara väl avgränsade med så kallad kontrastmarkering. …
Ledstång En ledstång bör finnas vid en ramp eller en trappa för att minimera olyckor och skydda personer mot fall. Helst bör en längre trappa kompletteras med en ledstång på båda sidor, och som slutar 30 cm utanför trappan för att vara lättillgänglig både i början och i slutet. Läs mer om ledstänger i Boverkets …
Ljudmiljö En god ljudmiljö är miljöer utan buller och andra störande ljud och är extra viktigt i utrymmen för undervisning och sammanträden samt rum för social samvaro. I vissa miljöer med viktig information krävs att miljön kompletteras med visuella medel. En god ljudmiljö är en förutsättning för personer med hörsel- eller synnedsättning, men även för …
Kulturens geografi Kulturens geografi är en subdiciplin som (eng. cultural geography) inriktar sig mot studiet av kultur och kulturella aspekter kopplat till platser och rum. Forskningen var från början inriktad på att studera de synliga materiella aspekterna av kultur, såsom hur användningen av verktyg inom jordbruket spred sig. På senare tid inkluderar forskningen även immateriella …
Landsbygd Jordbruksverket definierar landsbygd som regioner där kommunens totala befolkning understiger 30 000 invånare, och där den största tätorten har mindre än 25 000 invånare. Dock ska befolkningstätheten vara minst fem invånare per kvadratkilometer, för att inte räknas som glesbygd. Källa: Jordbruksverket
Konsekvensanalys Enligt lag måste en konsekvensanalys göras i planeringsprocessen för att peka på följderna av ett planförslag. Följderna kan handla om miljön eller sociala förhållanden. Källa: Nyström, Jan, Planeringens grunder: en översikt, 2., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2003
Stadsplanering Benämningen stadsplanering upphörde egentligen i och med att Plan- och bygglagen (PBL) infördes 1987. Då infördes begreppet detaljplan och detaljplanering. Före PBL kallades detaljplanerna inom tätbebyggt område för stadsplaner, som var resultatet av stadsplanering. Dagens detaljplaner är ett resultat av detaljplanering men begreppet stadsplanering används fortfarande för att beskriva den helhetsplanering som sker i …
Stadsmiljö Benämningen stadsmiljö används inom samhällsplaneringen för att beskriva den yttre miljön som kännetecknar en stad. En stadsmiljö karaktäriseras av en tät stadsstruktur med bostäder, arbetsplatser, service och butiker. I stadsmiljön finns även vägtrafik i markplan med kollektivtrafik och grönska är begränsad till parker och planteringar. I staden bör det även finnas ett levande folkliv under stora …