Bostadsanpassningsbidrag (BAB) Personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning kan ansöka om ett sådant bidrag från kommunen de bor i. Bidraget omfattar förändring av ”fasta funktioner” i bostaden, det vill säga funktioner som vanligtvis inte tas med av de boende vid flytt. Exempel på sådana förändringar är trösklar, ramp vid entrén, byte av badkar till …
Behovsbedömning Den process vid vilken det avgörs om en miljöbedömning krävs av en plan eller ett program. I princip uppfyller t.ex. översiktsplaner, energiplaner, avfallsplaner och länstransportplaner alltid kriterierna för när miljöbedömning krävs medan man för detaljplaner behöver göra en mer noggrann behovsbedömning i varje enskilt fall.
Appropriation En process där det allmänna rummets bruksvärde blir större än dess bytesvärde vilket medför att allmänt ägd mark betraktas mer som en bruksvara än som en handelsvara. Processen kan fungera som en metod för att öka områdens status genom att involvera befolkningen i både styrningen och förvaltningen av sitt område. Detta möjliggörs t.ex. genom …
Cultural planning En metod inom urbant utvecklingsarbete för att kartlägga och analysera ett samhälles kulturella resurser. Materialet används sedan för att hitta “platsens själ” eller dess DNA i syfte att lyfta fram och utveckla de sidor som är platsens tillgång och särart. Kulturella resurser kan omfatta sociala, politiska, ekonomiska, miljömässiga och symboliska aspekter. Metoden utgår …
Arkitekturpolitik En subdiciplin till det mer allmänna begreppet “stadspolitik” och som fokuserar dels på miljömässiga aspekter, dels på kulturella. Kulturen ses här som en drivkraft för tillväxt, och platsers identitet betraktas som ett konkurrensmedel. Arkitekturpolitiken tenderar därför att profilera och marknadsföra platser mot bestämda kundgrupper. Källa: Boverket Läs mer om arkitekturpolitik i Boverkets rapport om Stadspolitik.
Allmännyttan Boende ägt av det allmänna, för allmänheten. I Sverige utgörs allmännyttan av de kommunala bostadsbolagen som helt eller huvudsakligen ägs av kommunen. Tidigare fanns krav på att de skulle drivas utan något vinstsyfte, men sedan 2011 ska de drivas affärsmässigt. De allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige erbjuder en boendeform som är öppen för alla. Detta …
Barnrikehus Barnrikehus var en föregångare till de allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige och grundade många av dem. Barnrikehusen byggdes genom en statlig bostadssatsning i Sverige under 1930- och 40-talet. Syftet med satsningen var att bidra till en ökad bostadsstandard för “mindre bemedlade barnrika familjer” som ofta var trångbodda i städerna under denna tid. Läs mer …
Bruksvärde Fastighetsägarens eller hyresgästens värdering av nyttan av en bostad med avseende på annat än ekonomiskt värde; t.ex. planlösning, läge, storlek osv. Bruksvärdet bestäms av hur hyresgäster i allmänhet värderar sådana olika egenskaper och är oberoende av individuella preferenser eller behov, exempelvis närhet till en lekplats. Källa: Nyström, Jan, Planeringens grunder: en översikt, 2., [rev. och …
Business Improvement Districts (BID) Konceptet uppkom i Kanada och USA på 70-talet och är numera en välbeprövad samverkansform för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. Att som fastighetsägare formalisera samverkan i en BID-inspirerad Fastighetsägarförening har både ekonomiska fördelar och stärker långsiktig och hållbar områdesutveckling. Idag finns ett 20-tal BID-inspirerade samverkan runt om i Sverige. Att ingå …
CPTED – Crime Prevention Through environmental Design Relationen mellan brottslighet, otrygghet och stadsutformning kan förklaras av CPTED-modellen (sv. Brottsprevention genom arkitektonisk design). Enligt denna modell finns det sätt att utforma fysiska miljöer så att de försvårar förekomsten av brottslighet och främjar trygghetsupplevelsen. Modellen är baserad på sex övergripande principer; territorialitet, tillträdeskontroll, övervakning, försvårande av brottsgenomförande, …